Ja, 2013 är ju året då jag tar studenten vilket kanske är lite så där roligt - om man bortser från att jag måste börja klura ut vad jag vill göra här i livet, se till att fixa mitt projektarbete och hitta en lämplig klänning till balen.
Det senare är ju kanske inte något som kommer ha en direkt avgörande roll i mitt liv men ja, det känns ju på något sätt viktigt ändå. Hur ofta kommer jag få en ursäkt att titta efter alla de där fina klänningarna på internet och ha en mamma som är villig att hjälpa till med betalningen?

Nu har jag redan hittat inte bara en lämplig klänning utan en den ultimata klänningen. Det gör lite ont så fin den är och gör lika ont så dyr den är. Men man kan ju drömma. Har diskuterat finansieringen med mor min och sagt att jag givetvis hjälper till att betala men hon snörper på munnen och undrar hur jag ska göra om den inte passar.
Kan tilläggas att detta är en klänning man måttbeställer, medan mor min inte tycktes ha några problem med de färdiga storlekarna på alla andra klänningar vi tittat på. Måste erkänna att jag tittade ner på min lilla mage, klämde lite på fettet och tänkte att det kanske är bäst att gömma sig i ett tält ändå. Med andra ord tänkte jag så som man aldrig ska tänka för usch att jag ens bryr mig. Nej, den här klänningen vill jag ha och jag ska fasen i mig göra allt i min makt för att få äga den.



Etsy etsy etsy. Du blir min död.


Någon dag ska jag visa mina nya skor men nu tänker jag tvätta håret och skrubba ansiktet och leva loppan. Eller något sådant.