Jag har länge varit väldigt tveksam till hur mycket jag ska skriva på min blogg och om det ens finns mycket att skriva om. Tankar, känslor och funderingar har jag ju kring det mesta saker men jag känner liksom inte att det ligger ett större värde i det. Så finns ju också alltid risken att man framstår som självömkande och det är nog den sista bilden jag vill ge av mig själv.

Jag vill ju inte framstå som självgod heller – som tror att folk är intresserade av vad jag tror och tycker. Det vore ju inte heller särskilt bra om jag skrev något och trampade någon på tårna för det hade ju gjort mig illa omtyckt.

Och i dessa banor kretsar mina tankar när jag vill skriva om något och oundvikligen leds jag in på ett ämne jag alltid tycks cirkulera kring. Vad är jag värd som en människa?

Att utgå från mig själv och mig själv enbart ger ju inte mig någon måttstock – men å ena sidan är det ju bara mig själv jag ska utgå från om man lyssnar på politiskt korrekta människor.
En politiskt korrekt människa skulle säga att jag har ett värde som människa och att det räcker, medan en uppriktig kapitalist cyniskt hade framfört att jag är värd vad jag producerar för samhället.
En sexist kanske tycker att jag är värd mer ju snyggare jag är.
Jag själv tycker att jag aldrig kommer uppnå något större värde, vare sig jag utgår från en kapitalists syn eller en sexists syn eller en politisk korrekt människas syn.

Och det är ju synd att man måste vara så elak mot sig själv och alltid jämföra sig med andra.
För förr eller senare inser man att den person man känt sig så liten jämfört med har känt sig just lika liten jämte en annan, den andra i sin tur jämte en tredje. Jag hoppas och vill tro på ironin i en eventualitet att den tredje kan leda tillbaka till dig och att vi alla bara avundas i cirklar.